Rubriken är bara ren skär frustration, bara så att ni vet. Lägg ingen större tyngd på att försöka tyda dess budskap.

Jag kom precis hem från läkaren, vet inte om jag berättad det tidigare men jag skulle iaf. dit för att kolla min häl som inte är som den borde. Jag var ju hos skolsyster för kanske två månader sedan, och hon sa att det förmodligen är hälsporre. Okej, tänkte jag. Då kanske det går över rättså fort?

- Pyttsan heller. Det har inte gått över och idag åkte jag för att kolla den hos Caremas hälspecialist, det verkade som han tyckte det inte verkade så jättedåligt tills han fick titta på hälen. Då såg han lite konstig ut och gick iväg för att hämta en annan läkare. Trevligt tänkte jag...

Den andre läkaren visste inte heller, trots att hon hade med sig en fin liten bok för att slå upp i, så hon tyckte att jag skulle få en akuttid till ortopedi och kirurgi istället, vilket jag också fick. Dock innebär en akuttid i dagens normer inte de närmsta timmarna eller ens dagarna. - Nej, den första lediga tiden (och då hade jag ändå grym förtur) är på fredag.

Förhoppningsvis går det lite bättre då, håll tummarna!

Love